Grattis på 2-årsdagen!!

Idag gratulerar vi Jessies barn tvååringarna.....


Mira (Smultronblommans Stina)


Melker (Smultronblommans Farbror Melker)


Nisse (Smultronblommans Pelle)


Selma (Smultronblommans Tjorven)

Puss på er! Hoppas att ni får en rolig födelsedag med många roliga paket och tårta.


Selma i TV

Så blev det då äntligen dags för Selma att få vara men på SVT:s program Gokväll med Hundskolan. Selma satt naturligtvis förväntansfull bänkad framför TV:n.

Om du klickar här och går lite drygt 14 minuter in i programmet så kan du under knappa åtta minuter se när det lilla yrvädret busar runt med husse och Tant Barbro. Men det artar sig till slut och Selma är en riktigt duktig flicka.


Där är ju den där roliga tanten som var här.


Visst var det husse som ropade på mig?

Selma i Go´kvälls Hundskola


Ikväll är det äntligen dags för Selma att få vara med på TV. I höstas spelades programmet in och äntligen ska vi få se vad lilla bus-Selma hittar på för hyss och vad Barbro Börjesson från SVT:s Hundskolan ger för råd. Det ska bli jätteroligt att se henne in action......

Hälsning från Vilja

Det kom en underbar liten hälsning från Vilja (Smultronblommans Bounty).



Hej mamma Tindra och Helena -familjen!
Här kommer brev från Mossa-tossan, Gumma-gumman, Vilda, Busungen, Trasselmaja,
Vilja heter jag mest.
Mossa-tossan heter jag när jag slänger mig i den mjuka speciella mossan ,som finns på några
ställen i min skog. Jag har en egen skog, jag "kan den", husse och matte tror att jag hittar hem
själv om jag springer ifrån dem.
 
Jag börjar bli stor, trots att jag matvägrar i bland växer jag bra. Jag kräver mycket intelligent
träning."Dom" lägger ut spår till mig. Husse har lärt mig springa upp på stenar i skogen. Stora
stenar, där jag ska lista ut var jag kan komma upp på dem. Det klarar jag galant, får lite godis.
Husse kallar den promenaden för Stena-Line. Ibland brukar jag hoppa upp på en liten sten eller
en tuva, för att se om den är tillräckligt stor för att jag ska få godis. Ibland får jag det , då skrattar
dom åt mig och tycker jag är gullig.
 
Jag är rätt busig. Kan liksom inte låta bli. Under sex veckor gick jag på valpkurs. Fick träffa många
andra hundar, det var så himla kul. Jag kunde absolut inte vara stilla och göra allt man skulle.
Ville bara busa med Skorpan, Elsa, Birk, Alfons och alla andra.
Matte och husse, dom tyckte jag var klassens värsting. Och jag kallades mest Vilda.
Men på examensdagen skötte jag mig så bra. Dom var så stolta över mig.
 
Jag är rätt busig. När det var en massa svampar i skogen som jag inte fick smaka på ,sa
matte, gjorde jag det ändå, för hon blev så hispig och skrek och bar sig åt, så fort jag bet en bit av någon
svamp som var giftig. Jag kräktes ibland .Nu är promenaderna i skogen lugnare, svamparna är slut.
Men det finns saker på hemmaplan som jag kan tugga i mig.Wettex-dukar, blixtlås, toarullar
plastsaker, vedpinnar och mycket annat. Men dom lär sig och plockar undan allt som dom
kommer ihåg.
 
Jag är vacker, det säger dom, Mina ögonfransar har vuxit ännu mer, jag charmar alla jag träffar.
Pälsen är lång och yvig. Matte har inte hittat någon som kan klippa den.
Jag kräver mycket intelligent träning, annars blir jag aldrig trött, Husse bygger upp leksaker
i en del av trädgården till mig, där vi kan träna agility.
 
Katten Lotus och jag har blivit bästisar och vill ni veta en hemlis?
Jag tror han är lite kär i mig, i varje fall ibland.Han säger att det är trevligare att dela gården med mig,
det var jobbigt förut säger han att ha hela ansvaret.
Jag är en snäll hund säger dom när jag inte busar. Och matte säger ofta att hon fick den hund hon
ville ha, trots att jag biter henne ofta, på lek förstås.
 
Nu har vi snö igen, jättekul, jag vill ut och busa, men min päls blir full av snöklumpar som är svåra
att bli av med.
Nu ska jag inte skriva mer. Mamma Tindra, jag har det bra , mår bra, är full av energi,
och jag är mycket älskad, säger dom, husse och matte.
Kramar från VILJA!

 
Vilja spanar.


Stena-Line.


Vilken go mage.


Katten Lotus och Vilja får mat av matte.


Agilitybana i minimodell som husse har byggt till Vilja.


Viljas nya regnjacka.




En glad tjej


Oj vilken glad tjej. Selma kom och hälsade på oss och Nova inspekterade direkt vem som skulle komma och ta hennes valpar.


Selma satt tryggt i min famn. Hon hade blivit lite långhårig och behövde snyggas till.


Men vad är det här nu då? Jag vet inte om jag har någon lust att stå här? Kanske bäst att försöka smita.


Det gick ju bra i alla fall. Äntligen blev man klar, kan man få en godis nu?


Jajamensan!! Flera stycken.


Smaskens.


Dags att hälsa på mamma Jessie och Tant Tindra.


Uppställning för gruppfoto. Får vi en go'bit till då?
Sedan kom husse och matte och hämtade Selma. Nu väntar vi med spänning på att få se Selmas TV-debut i slutet av november då hon ska vara med i Hundskolan med Barbro Börjesson.

Selmas äventyr



Selma i Go'kvälls hundskola

Det kom ett mejl från Selmas husse och matte, där dom berättar att SVT gjort en inspelning med Selma för Hundskolan i programmet Go'kväll.

Problemet, säger husse, är att Selma i vissa situationer sticker iväg i turbofart, totalt "döv" för våra inkallningsförsök. Det händer t.ex. om hon varit med i bilen och vi släpper ut henne när vi kommer hem. Då far hon iväg uppför infartsvägen utom synhåll för oss. Hon kommer alltid tillbaks, men barn på väg till det lilla badet utanför vår tomt, eller hundrädda personer, kan bli skrämda. Ännu värre kan följderna bli om det är en bil hon möter. Vid ett par tillfällen har hon varit nära att bli påkörd för att hon rusade iväg så här okontrollerat.
 
Det här har gjort att vi inte vågat gå med Selma utan koppel där det funnits minsta risk att vi skulle kunna möta biltrafik. Och så lantligt som vi bor vill man kunna ha henne lös på promenader i området. Skogspromenader är inget problem. Där håller hon koll på oss, och kommer direkt om vi ropar.
 
När vi såg Hundskolan i Go´kväll fick vi en impuls att mejla SVT om vårt bekymmer. Vi trodde väl inte att vi skulle få något svar, men bara efter några dagar ringde programmets producent och frågade om redaktionen fick göra ett inslag om Selma. I slutet av september var Barbro Börjesson, en reporter och en fotograf från Umeå-tv här och "som tur var" uppförde sig Selma precis så som hon INTE borde.
 
Hur det hela avlöpte får vi ännu inte avslöja, men så mycket kan vi säga, att Barbro Börjesson och övriga teamet tyckte att Selma var en toppenfin och snäll hund, som är mycket lättlärd,  bara man vet hur man ska få henne med på noterna. Att hon är läraktig visste vi ju sen tidigare, för vi har lärt henne många nyttiga och roliga saker, men just när det gäller inkallning i den här typen av situationer har vi klarat det dåligt.
 
Inslaget kommer att visas i Go´kväll i slutet av november.
 
 

Farbror Melker


Melker kom och hälsade på oss i tisdags. Han var väldigt långhårig och det var dags att bli vårfin.


Det gick jättebra för Melker och med tanke på att han aldrig har stått på ett trimbord eller haft en surrande trimmaskin i örat så var han fantastiskt duktig.


Efter flera timmar på trimbordet så fick Melker äntligen träffa mamma Jessie och busa med de andra hundarna.


Phoebe blev jätteglad som fick en kompis att leka med. De andra "tanterna" är så tråkiga.


Det var full fart och mycket bus i trädgåden innan det var dags för Melker att åka hem till Bromma igen. Vilken fin kille han har blivit. Både väldigt snygg och mycket trevlig.


Hoppas vi ses snart igen.

RSS 2.0