Följande lilla underbara lägesrapport fick vi från Selmas husse och matte:

Hej!
I lördags hade Selma namnsdag. Det firades med köttbullsspårning. Än så länge är hon alldeles för ivrig, så hon kunde springa rakt över köttbullsbiten utan att märka att den fanns där. Men när hon väl hittade en bit slukade hon den så fort att fotografen inte hann med.


Selma hittade nyss en halv köttbulle.


Barnbarnen hade fått en fisk som dom lät simma i badbaljan. Selma tog ett skutt upp i baljan och lyckades fånga fisken. Vi lyckades ta tillbaks den, och den verkade oskadad, men troligen aningen chockad. Har vi i stället för en apporterande fågelhund fått en apporterande fiskhund?


Oj vad är det för en kul sprattlande sak?



Vart tog fisken vägen?



Selma växer så det knakar och det är en viljestark dam med väldig energi. När barnbarnen är här kan det bli väl livligt ibland, så då får hon komma in till husse och matte och lugna ner sig och sova skönhetssömn.   Hon är för det mesta väldigt gosig, men speciellt när hon är trött får hon fnattanfall, och då riskerar man att få en vild best hängande i byxbenen. Inte så uppskattat av den som har vita sommarbyxor.   Annars är hon ganska lydig. Kommer när vi ropar och har lärt sig "sitt" och att vänta på dörrmattan när hon kommer in, så att vi kan torka tassarna (ja man måste förstås leka lite med handduken samtidigt).

Kort sagt. Vi trivs väldigt bra med Selma. och det verkar ömsesidigt.