Nu har vi lanserat vår nya och uppfräschade hemsida. Det innebär dessutom att den här bloggen går i graven, eller åtminstone får ligga i träda tillsvidare. Den kommer emellertid att finnas kvar, men alltså inte uppdateras, och det går utmärkt att återvända hit för att läsa gamla inlägg.

Den nya bloggen finns på vår nya hemsida som du hittar här >>

Glöm inte heller att gilla vår nya sida på Facebook. Där kommer det också att hända lite skojiga saker framöver. Du hittar vår Facebooksida här >>

Idag har valparna flyttat från valplådan inne i ett av våra små rum, där de bott i nästan tre veckor med mamma Tindra, ut till den större valphagen i vårat "allrum".


De behöver mera plats att röra sig på nu när de har börjat leka med varandra.


Men vad är det här? Nala har varit nyfiken på valparna länge men Tindra har inte tillåtit henne att kolla in dem tidigare. Men nu när vi flyttade ut dem så var det helt ok tyckte Tindra.


Lite vilsna i stora världen.....


.....och var är mamma?


Mamma, mamma!


Nala har en noggrann inspektion av valparna, det är mycket spännande.


Hon har nog inga modersinstinkter utan ser dem mer som lekkamrater.


Barnflicka fixad.


Efter en stund av nya intryck somnade valparna trygga i en hög som vanligt.

Förra året köpte vi ett agilityslalom på Rusta för att kunna träna här hemma. I år har vi kompletterat med ett hopphinder och ett däck och igår så var det Nalas tur att prova på agility för första gången.


Efter lite lock och pock så förstod hon vad matte menade och fick godis som beröm.


Oj det här var ju riktigt kul!


Slalom är ett svårt hinder att förstå när man är nybörjare. Vi börjar med två pinnar som en port och det går galant.


Däcket var också skojigt. Jag visade Nala två gånger sedan fattade hon galoppen.


Vad gör man inte för lite godis?


Sedan kastar matte den roliga räven som piper och det blir fri lek.


Jippi vad kul.


Bus


Bus


Bus


Ha ha jag tog dig.

Idag har Nala och jag varit i Köping på utställning. Det regnade och blåste jättemycket men Nala var superduktig, jag tror minsann att lilla damen tycker att det är riktigt kul att springa runt i ringen och få köttbullar av matte.


Nala var ensam i juniorklassen och fick bedömningen exellent med CK. I konkurrens med de vuxna tikarna som var fyra stycken så placerade hon sig 3:a och fick ett reservcert av domaren Colm Hastings från Irland. Han tyckte att Nala var en mycket vacker och lovande tik. Mamma Novas syster Elma (Toolbox Waterproof) knep certet och blev Champion idag GRATTIS!!

Marie-Helene, jag, Nova och Phoebe har varit på en tvådagars agilitytävling i Fagersta, vi hade också med oss Ulrika och Zacco. Ulrika hade ordnat boende på ett jättemysigt vandrarhem i Norberg dit vi styrde kosan dagen innan tävlingen. När det var dags att tävla så skulle jag köra med Nova och Marie-Helene skulle tävla med både Phoebe och Zacco eftersom Ulrika hade ont i ryggen. Jag och Nova var först ut i agilityklassen och efter tre hinder så får hon ett så kallat "bedlingtonryck". Hon tycker att det är så fantastiskt roligt att hon bara måste springa runt, runt, runt och publiken skrattar gott. Sedan började hon leta efter matte Marie-Helene, ja som ni förstår så blev vi diskade.
När det var Phoebes tur så gjorde hon som mor sin, "rejsade" i full fart och blev diskad. Zacco skötte sig bättre men fuskade på kontaktfälten och fick en hel del fel. Marie-Helene valde då att göra om ett hinder och då blev de diskade.
När det var dags för hoppklassen så gick det bättre. Vi bytte hundar så att Nova inte skulle behöva leta efter matte, Phoebe bryr sig inte lika mycket. Nova var jätteduktig och fick en 15:e plac. Phoebe var också duktig men trasslade i slalomet, jag blev stressad och vi gjorde fel och blev diskad.


Tjejerna busar loss i soffan på vandrarhemmet.


Dag två så började vi bli varma i kläderna dessutom höll regnet sig borta hela dagen, det hade nämligen regnat precis hela tiden dag ett. Nova var jätteduktig, hon gör verkligen framsteg hela tiden. I agilityklassen kom hon på 17 plats och i hoppklassen blev hon 16.e. Phoebe var också duktig men hon är fortfarande osäker på balanshindren och blev diskad då hon inte vågade sig på gungan. I hoppklassen var hon hur bra som helst och lyckdes för första gången genomföra ett lopp utan att bli diskad, vi var så glada och stolta.
Zacco fick en 13 plac i agilityklassen. När vi vände hemåt så var vi alla nöjda och trötta.

Tyvärr kunde vi inte ta så många kort eftersom vårt kamerabatteri tog slut men här kommer en film på Novas lopp i hoppklassen den andra dagen. Jag beklagar att den är lite suddig.

Nu börjar det bli mera liv i valplådan och jag filmade dem när det började bli matdags. 




Mamma mamma var är maten????




Äntligen! Alla på en gång, full fart mot maten.

Det råder en lugn och skön stämning i valplådan. Tindra är så himla cool och avslappnad, samtidigt sköter hon valparna så bra. Hon känner sig så trygg att hon gärna är med oss korta stunder och kollar vad vi har för oss och hon till och med hänger med ut på en liten skogspromenad, men sedan har hon bråttom hem för att ta hand om sina barn.


Tindra har gott om mat och valparna är nöjda och går upp fint i vikt.
Här kommer en liten bildkavalkad, titta och njut!







Som sagt var, inga problem att slappna av här inte.

Marie-Helene tyckte att vi skulle göra en båtutflykt med bedlisarna när det var fint väder. Tur i oturen så var Ellinore sjuk och kunde vara hemma och passa valparna.
Vi packade vår lilla motorbåt full med hundar, hussar, mattar och en rejäl matsäck.


Väl framme på en liten ö, som vi hade för oss själva, kunde hundarna busa loss. Nova och Phoebe kollar in den nya leksaken som matte har köpt. Den ska visst flyta i vatten.


Vi måste testa. Nova ääälskar att bada och simma så hon är med på noterna direkt när matte Marie-Helene vill simma ikapp. Gissa vem som vann?
Nova förstås. Då ska ni veta att Marie-Helene är en hejare på att simma.


Mot land för en liten paus.


Men vad är det här nu då?
Vi vill också vara med och äta. Kycklingsalladen och allt det andra ser väldigt gott ut, vi kan väl få smaka? Vi looovar att inte springa på filten och busa.


Efter matpaus var det dags att bada igen. Nala tycker att det är lite läskigt och tar det försiktigt.


Men att bada tassarna går bra.


Nova hon badar och badar med sin nya leksak och vi får slänga i den om och om igen i vattnet. Oj vad skoj hon har.


Dags för badkrukan Phoebe som inte alls tycker om att blöta ner sig.


Men den verkar ju så himla kul den där grejen, jag skulle så gärna vilja ha den.


Då kommer mamma Nova och visar hur man gör. Hmmm.
Vi hade en jättehärlig dag med mycket sol och bad. Och när vi vände hem var alla mycket nöjda och en och annan axel och nästipp hade fått en röd nyans.

Så kom de då äntligen, som vi har väntat på de här gullungarna. Efter en dags slit med värkar så födde Tindra under natten fem jättefina valpar. Den första kom 00.50 och den sista 04.40. Det blev två pojkar som är leverfärgade och tre tjejer med färgerna röd, blue roan och liver roan. En härlig färgkavalkad.


Tindra var jätteduktig och gjorde ett fint jobb så idag är hon trött och vilar mycket.


Valparna är helt underbara. De är starka och fina, direkt när de kom ut så började de dia på Tindra med full kraft.


Äta och sova är vad som gäller den närmaste tiden.


Stolt mor som tar hand om sina valpar på bästa sätt.

Våran lilla tjockis visar inga tecken på att valparna är på gång. Vi väntar och väntar och tycker att det är dags nu men det är bara att vara tålmodig.


Jag skrev tidigare i ett blogginlägg att Tindra inte kunde ligga på sin mage längre. Men hon är helt otrolig, favoritställningen gäller än.


Tindra är kanske inte riktigt lika pigg som hon brukar vara men glädjen finns där hela tiden. Och hon orkar gå kortare promenader.


Nala hänger gärna på, det finns alltid nya saker som måste kollas.


Systrarna Nala och Phoebe är uppe på stenen med tant Jessie. Jag har själv svårt att se vem som är vem när jag bara ser tjejernas ansikten.


Så här ser vårat bigarråträd ut. Härligt med smaskiga bär, mums! Fåglarna hjälper förstås till men det räcker åt alla ändå.

På midsommardagen var vi bjudna hem till Marie-Helene, Jonas, Nova och Phoebe. Vi hade bekymmer med att hitta hundvakt till våra fyra hundar så de fick helt enkelt följa med.


Phoebe blev jätteglad när lillasyrran Nala kom. Äntligen någon att leka med. Tindra begrundar dessa tonåringar....


...och kollar sedan in en pipboll lite förstrött, hon är inte så leksugen av förklarliga skäl.


Jessie kliver på och kollar in läget.


Vi hade en jättehärlig kväll tillsammans. Marie-Helene och Jonas har ett ganska litet hus så vi var sex av tvåbent sort och sex av de fyrbenta som hade det trevligt på liten yta. Det märks verkligen att hundarna är flockdjur och vill vara med oss i våra aktiviteter. Nala kröp upp i knät på Ellinore och fick en gosestund. Kanske man kan få smaka......


Efter en fantastiskt god pizza till middag så bjöd Marie-Helene på den här underbara skapelsen. Gissa om den var god.


När kvällen började bli sen så gjorde sig tröttheten påmind hos hundarna. De kopplade verkligen av och sovstilarna varierade. Våran lilla tjockis vilar efter dagens bravader.


Phoebe har sin favoritplats uppe på kuddarna till soffans ryggstöd.


Där ligger hon gärna och spanar.


Hela gänget utom Cayenne som valde att ligga på det svalare golvet i hallen.


ZZZZZZZZZZ


Närhet.


Jessie han även med att prova bäddsoffan inne i gästrummet i smyg.

Jag har bäddat Tindras valplåda och den blivande modern har godkänt det hela, även om hon var lite fundersam. Tindra stylade om bäddningen så att det blev på hennes eget vis. Hon traskar tålmodigt runt här på dagarna, äter med god aptit och vilar mycket. Men en liten skogspsomenad orkar hon med i alla fall och hon är lika glad och positiv som alltid.


Nu börjar vi räkna ner. Dagen D är om fem dagar så det kan ju egentligen bli när som helst men vi hoppas att valparna väntar några dagar till så att de är riktigt fint utvecklade när de tittar ut. Tänk att det är lika spännande varje gång.

När jag drev hunddagis för några år sedan så var blandrashanen Wolf en av våra trognaste kunder. En superhärlig kille med mycket charm. Wolf har en väldigt tjock päls och när det blir sommar vill matte att Wolf ska få det lite skönare, bli av med alla gamla tovor och börja på ny kula. Och nu var det dags att raka bort den gamla pälsen.


Efter klippningen hade vi en gosestund på golvet och Nala undrade förstås om det kanske var dags att leka. Kul med ny kompis.


Men Wolf strosade hellre ut i trädgåden i väntan på att matte skulle komma och hämta honom.

När vädret är tråkigt och grått så lockar inte skogspromenaderna lika mycket. Då får man hitta på något annat, vi plockade fram godisspelet som hundarna fick i julkapp. Nala får prova för första gången och hon är smartast av alla, vad ska det bli av den lilla tjejen?

Ja nu börjar det närma sig. Snart, om bara drygt två veckor så tittar Tindras valpar ut. Vi är så nyfikna på vad det är för gullungar som hon bär på.


Magen börjar bli ganska rund och Tindra kan inte ligga i sin favoritställning längre som är på mage med båda höfterna och bakbenen ut åt sidorna. Men det bekymrar inte henne det minsta, hom finner sig och är lika pigg och glad som vanligt.


Lite tröttare är hon nog. Tindra vilar mer, sitter hellre och myser i trädgården och tittar på tokiga Nala och resten av gänget när de flänger runt i jakt på bus.

Det kom en sommarhälsning från Phoebes bror Fille (Smultronblommans Blunder) som bor i Enköping. Han berättar att han har ett skönt hundliv.


Filles matte har införskaffat saxar och klippmaskin för att kunna klippa Fille själv. Det går ju jättebra, se så fin han är. Heja Eva!

Vi hade en träningstävling som avslutning på agilitykursen som Marie-Helene och jag har gått. Det är så roligt på vår kennelklubb här i Strängnäs för att det är många som är aktiva inom agilityn. Både nybörjare och en del som ha tävlat länge. Vi har en härlig stämning och det var många som var med och tävlade.


Marie-Helene körde först med Jessie som börjar bli lite långsam, åldern tar ut sin rätt. Det är lite tråkigt men vi märker på Jessie att hon börjar tappa stinget, hon är inte riktigt lika fokuserad på agility längre. Men hon tycker ju fortfarande att det är kul så hon får hänga med ändå.


Jag fick äran att tävla med Nova. Hon är ju fortfarande orutinerad och lite osäker, men ibland går det med en himla fart och då gäller det att hänga med och visa rätt väg. Roligt hade vi i alla fall även om det blev lite fel.


Sedan var det Phoebes tur att få prova på en hel bana. Denna fantastiska lilla tjej har överraskat oss alla genom att på några få träningar utvecklas med stormsteg. Från att bara ha tränat på slalom och ett hopphinder hemma i trädgården till att få följa med mamma Nova på kurs för att få miljöträning och prova på något hinder, så kan hon på bara några veckor köra en hel agilitybana. Hon tycker att det är såå roligt och är helt orädd, även om vissa hinder är lite kluriga fortfarande. Hon är mycket lyhörd och följsam när Marie-Helene visar vägen. Vad ska det bli av henne tro?

Vackra Nala poserar hemma i trädgården.

Tindra har varit och hälsat på en jättego kille, Robin på Merry Cocktails kennel. De fattade tycke för varandra och hade några trevliga dagar tillsammans. Om nu allt går enligt planerna så hoppas vi på tillökning i början på Juli.


Robin (Merry Cocktails Charity) är en mycket lättsam och gosig kille som liksom Tindra är trygg i sig själv. Han är dessutom riktigt tjusig. Det ska bli jättespännande att se vad de får för guldklimpar tillsammans.

Varje år den 1 maj så har vår kennelklubb i Strängnäs en inofficiell utställning och vi var på plats i år också. Marie-Helene och jag tog med oss våra bedlingtontikar Nova, Phoebe och lilla Nala.


Vi var där tidigt på morgonen för att hinna klippa och få stil på tjejerna.


Förts ut var Nala i valpklassen. På osäkra ben tog hon sig runt i ringen och fick en fin bedömning av domaren Anita Whitmarsch. Hon var ensam bedlington, blev BIR-valp och gick vidare till BIS-valpfinal senare under dagen.


Nova och Marie-Helene i full aktion. Hon slog sin dotter Phoebe och blev BIR. Matte tänkte att Nova skulle bära sina prisrosetter själv.......... 


.........men är man en terrier så är man och då kan det gå så här.


Nala tycker att det är tryggast att ligga i sin bur. Där känner hon sig säker och kan koppla av.


Så småningom blev det dags för gruppfinal och Nova placerade sig på fjärde plats och blev sååå glad.


Åh en till fin rosett!


Vackra Nova


Phoebe hon älskar sin matte och det är hon jättebra på att tala om, ofta och mycket.


PUSSKALAS!!!!


Mitt på dagen kom Nalas husse Stephan på en kort visit och kollade vad vi hade för oss. Hans intresse för utställning är ganska svagt men att gosa med bedlisar gillar han skarpt.


När det var dags att gå in i buren igen så tyckte inte Phoebe att det var någon bra idé.


Marie-Helene ställde också upp i en parklass med Nova och Phoebe. Det var sex ekipage som deltog och...


...de slutade på tredje plats.


Lika eller? Vem är vem?


Så avslutade vi dagen med Nalas BIS-valpfinal.


Och tro det eller ej men dagens miljöträning hade gjort susen. Nala travade glatt in i ringen med 30 andra valpar av olika raser. Hon skötte sig jättefint och domaren Cindy Pettersson såg förtjust ut. Nala var kvar när domaren gallrade bort valpar i två omgångar och till slut var det sex valpar kvar i finalen med Nala. Då sa domaren tack och hej till oss. men vi var så glada och nöjda. Nala utvecklades massor bara under dagen.


Vilken liten tjej!
Trötta, glada och nöjda begav vi oss hemåt.

Idag gratulerar vi Tindras första kull på ettårsdagen. Hoppas att ni får många roliga paket och kanske något extra gott.


Vilja (Smultronblommans Bounty)


Freia (Smultronblommans Geisha)


Aya (Smultronblommans Noblesse)


Chico (Smultronblommans Dumle)


Hugo (Smultronblommans Daim)

---

Vi tänker också mycket på Louie som tragiskt nog inte fick fortsätta sina dagar på jorden. Han blev tyvärr bara nio månader gammal och det smärtar oss något otroligt att han rycktes bort från sin matte, det är sånt som inte borde få hända. Många varma kramar till hans ledsna matte.

Hoppas att det finns något roligt att göra i himlen på ettårsdagen och vi är säkra på att våra tidigare hundar som bor där uppe tar hand om dig och hittar på något bus.


Louie (Smultronblommans Plopp)

Det är fler som behöver lite styling nu när det har blivit vår. Bastian (Smultronblommans Sebastian) var här med matte i fredags och hälsade på. Spännande, tyckte Nala som älskar alla nya potensiella lekkompisar. Det här måste kollas.


Bastian och jag hade många timmar framför oss på trimbordet. Han var superduktig och till slut så....


....tittade det fram världens sötaste Bastian!


Äntligen klar.


Pust!


Ut i vårsolen och springa av sig.....


....och lukta på allt spännande. Innan det är dags att åka hem till Västervik igen.

I fredags kom en till långhårig chokladpralin på besök. Lilla Aya som har vuxit ordenligt och blivit snudd på högre än mamma Tindra.


Efter en noggrann inspektion av både Tindra och........


......Nala så var det dags att för trimbordet. Fast Nala blev nog lite besviken, hon blir så glad när det kommer roliga lekkompisar som vill busa.


Aya var fantastiskt duktig och stod tålmodigt ut med surrande klippmaskin, kam, karda och diverse saxar. Hon blev sååå fin!


Sedan hade Tindra och Aya en jättemysig gosestund.


Det var jättegulligt att se dem sitta bredvid varandra och bara njuta av närheten med nosarna nära, nära.


Mysigt!

Det kom en lurvig kille på besök med sina mattar, nämligen Chico (Smultronblommans Dumle). Han behövde lite ny styling inför våren.


Upp på trimbordet och så var vi igång. Jag klippte och klippte och klippte. Chico stod snällt och tålmodigt stilla länge. Efter ett par timmar tog vi kisspaus och sedan fortsatte vi. Chico hade väldigt mycket päls och den är sååå tjock. Det blev alltså en lång måndagkväll.


Man blir faktiskt väldigt trött av att vara hos frissan. Är hon aldrig klar någon gång? Jag vill leka med de andra hundarna, särskilt den lilla grå hon verkar rolig.


ÄNTLIGEN!!!


Alla ska inspektera. Jag intar ryggläge för säkerhets skull.


Sedan busar jag vidare med Nala eftersom mamma Tindra inte är så leksugen.


Oj vad kul vi hade innan det var dags att åka hem igen.

Idag gratulerar vi Jessies barn tvååringarna.....


Mira (Smultronblommans Stina)


Melker (Smultronblommans Farbror Melker)


Nisse (Smultronblommans Pelle)


Selma (Smultronblommans Tjorven)

Puss på er! Hoppas att ni får en rolig födelsedag med många roliga paket och tårta.

Marie-Helene och jag har varit i Linköping och tävlat i agility. Vi hade med oss Tindra, Jessie och Zacco eftersom Zaccos matte Ulrika var sjuk, annars skulle hon också ha varit med och tävlat. Tävlingen började med agilityklassen där jag och Tindra placerade oss på 20:e plats med 31,07 fel. Det var både hinderfel och tidsfel. Det märks på Tindra att hon fortfarande är orutinerad och har fullt upp med att kolla in allt runt omkring och då är hon inte är så fokuserad på det hon ska göra. Hon springer fram och kollar nummerskyltar och funktionärer som sitter på "konstiga" ställen. Då tar allt mycket längre tid och det blir vägran på hinder.
Marie-Helene körde både Jessie och Zacco i agilityklassen och båda hundarna diskade sig eftersom de tog fel hinder i sin iver att visa att "jag kan själv".
När det var dags för hoppklassen så körde Marie-Helene med Jessie först. Det gick galant och loppet var felfritt, men snopet nog så fick de 0,93 s i tidsfel vilket resulterade i en 6:e placering. Tindra blev diskvalificerad i sitt lopp eftersom hon vägrade ett hinder en gång för mycket. Sist ut var Zacco och Marie-Helene "handlade" honom så bra att de slutade på en fjärde placering och Zacco fick sin andra "pinne" i hoppklassen. GRATTIS ZACCO!! och BRAVO MARIE-HELENE!! Det är en svår uppgift att tävla med en hund som man inte är van vid. Dessutom är Zacco sååå mycket snabbare än Jessie, så hon fick verkligen ligga i och kom i mål med andan i halsen.


Marie-Helene och Jessie.


Zacco och Ulrika.
Tyvärr så glömde vi kameran så bilderna är från i höstas.

Så var det då dags för lilla Nala (5 mån) att få komma ut i vida världen och prova på hur det är visa upp sig på utställning. På lördagmorgonen styrde vi kosan till Sollentuna och Östsvenska Terrierklubbens utställning.
Nala tyckte att det var lite otäckt med alla människor och hundar överallt, så hon tänkte inte ens gå in i hallen överhuvudtaget. Jag insåg att det bara var och ta henne under armen. Väl där inne så tänkte hon inte röra sig en millimeter, det var döläskigt!!


Men efter ett par timmar så började hon vänja sig och när det var dags för Nala att visa upp sig i ringen så gick det riktigt bra. Domaren Carl-Gunnar Stafberg bedömer henne på bordet och Nala är jätteduktig och sköter sig fint.


Men att behöva springa, nä det var inte roligt. Trots köttbulle och hejarop, hm.


Efter mycket lock och pock så gick det framåt i alla fall men inte i någon spänstig trav precis. Nåja vad kan man begära av en liten tjej? I det stora hela var hon superduktig och kom 2:a av två tikar.
Nu ska vi fortsätta att träna i nya miljöer så att det blir roligt att komma ut i den stora vida världen.




Väl hemma i hemmets lugna vrå lekte Nala med sin nya pipleksak, det var roligt! Sedan sov hon hela kvällen.